Värdegrund
Kort beskrivning: gemensamma etiska grundvalar eller värderingar, beroende på i vilket sammanhang och var i världen.
I skolan talas det om värdegrund
Att tala om att “arbeta med värdegrunden” blir därmed en modern term för att “fostra eleverna”.
En svårighet är att det inte alltid är självklart vad som skall ingå i den gemensamma värdegrunden och vad som enskilda elever och deras föräldrar skall få avgöra på egen hand utan att styras av skolan.
Vi har bland annat yttrandefrihetslagen och religionsfrihetslagen som vi måste ta hänsyn till.
Det kan konstateras att samhällslivet eventuellt vilar på de värden som man vill förankra hos eleverna.
Vad en värdegrund är och betyder, är upp till varje organisation att formulera, omsätta och praktisera. Värdegrunden formas av olika värderingar och normer vilket sätter ramarna för vad som anses som gott och rätt.
Det kan innebära bestämda grundprinciper, så som allas lika värde, men också den referensram som alla inom organisationer är införstådda med och lever efter.
Värdegrund politiskt.
Tittar vi på de olika politiska partier som finns i Sverige, så finns det vissa saker som de tycker lika i och det finns saker de tycker väldigt eller helt olika i. Det är ju därför det finns olika partier framsprungna och ibland från olika sammanhang. Två exempel, ett från kommunismen och ett ur kyrkan.
Värdegrund i kyrkan?
Ett sätt att beskriva värdegrund på är: Det vi utgår ifrån.
Man kan ha värdegrund i både små, ”mellan” och stora saker. Martin Luther reformerade verkligen stort, lite ”mellan” är olika ”väckelser” där nya samfund blivit till inte lika stort, till små detaljsaker som synen på hur man vill att en gudstjänst ska vara och vad den ska innehålla.
I Mark. 3:24-25 står det: Om ett rike är splittrat kan det riket inte bestå, och om en familj är splittrad kan den familjen inte bestå.
Detta kan man säga att Jesus säger om en värdegrund. Vi kan byta ut rike mot kyrka/församling.
I nedanstående 2 bibeltexter står det några intressanta saker som jag ska skriva mina tankar om.
Hebr. 5:12-6:3 Ni borde ha blivit lärare för länge sedan, men nu behöver ni någon som lär er de första grunderna i Guds ord igen. Ni behöver mjölk, inte fast föda! Den som lever av mjölk är inte mogen för en undervisning om rättfärdighet, för han är fortfarande ett barn. Den fasta födan är till för vuxna, för dem som genom övning har fått sinnena skärpta till att skilja mellan gott och ont. Låt oss därför lämna bakom oss de första grunderna i Kristi lära och föras mot fullkomningen, och inte lägga grunden igen med omvändelse från döda gärningar och tro på Gud, med undervisning om dop och handpåläggning, om de dödas uppståndelse och evig dom. Ja, så vill vi göra, om Gud tillåter.
1 Kor. 3:1-3 1 Bröder, själv kunde jag inte tala till er som till andliga människor, utan bara som till köttsliga människor, spädbarn i Kristus. Mjölk gav jag er att dricka. Fast föda fick ni inte, för den tålde ni inte än. Och det gör ni inte nu heller, eftersom ni fortfarande är köttsliga. För när det finns avund och strid bland er, är ni då inte köttsliga och lever som alla andra?
Varför uppstår det jobbiga situationer och splittring i församlingar?
En sak är att om vi inte lägger av oss ”vår gamla natur” (Rom. 6:6) som vill ”jag, mig och mitt”, så ställs mina köttsliga åsikter mot andras köttsliga åsikter (Gal. 5:19-21).
En orsak till, att det blir såhär, är att vi står på olika värdegrunder och ibland på helt fel värdegrunder.
Varför har det blivit såhär? Vi har inte förankrat vår värdegrund i bibeln och dess syn på saker och ting. Och att vi inte undervisar och lär nyfrälsta vilken värdegrund de ska stå på. En viktig vers är Rom. 12:2 där det står om att förnya sinnet.
I verserna ovan pratas det om mjölk som föda och om fast föda, och det står om mognad.
Jag har märk att många kyrkor och pastorer predikar på en ”vuxen nivå” (fast föda) fastän många av de som lyssnar är på ett barns nivå (mjölk). Paulus pratar om att en viss biologisk ålder borde motsvara en viss andlig mognad. Men han hade insett, att så inte var fallet.
Ett annat fenomen är att när vissa människor med en hög biologisk ålder, men med en låg/liten andlig mognad pratar, så blir det oftast helt fel. Paulus varnar i 1 Tim. 3 om att inte tillsätta en församlingsledare som är nyomvänd, bland annat på grund av mognad och karaktär. Jag tror detta går att applicera på nyfrälsta också och på hur mycket plats de får ta. En nyfrälst är som en baby (som dricker mjölk) och ska behandlas därefter. Och det är kyrkans (och ytterst sett pastorns) uppgift att se till att den nyfrälsta går från mjölkdrickare till att bli en som äter fast föda. Därför förblir de andliga bäbisar fastän många år har gått eller går sen de blev frälsta.
Bäst att tillägga att unga människor kan vara andligt mogna. Se 1 Tim 4:12-16.
Botemedlet mot andlig omognad är att undervisa vad som verkligen står i bibeln och att se till att de kommer ut i så mycket som möjligt av det som Gud har för dem. Att låta dem förvandlas så de tänker, talar och agerar i enlighet med ordet, bibeln.
Kol. 1:9–10 Vi ber att ni ska bli fyllda av kunskapen om hans vilja, med all andlig vishet och insikt. Målet är att ni ska leva värdigt Herren och behaga honom på alla sätt, genom att bära frukt i alla slags goda gärningar och växa i kunskapen om Gud.
Bibeln och vad som står i den är vår värdegrund, som vi som kristna ska stå på och leva efter.
