Varför är det så svårt och känns så jobbigt när detta kommer upp?
Där jag var på semester bodde det en del ”kändisar” och en del väldigt framgångsrika människor, och då kom tanken att man kanske bara får ett möte med dem och hur ska man då lätt komma till att vittna för dem?
Har läst om de som arbetar heltid för Gud, att de när de kommer i samtal med människor och berättar vad de jobbar med får ofta tillfälle att vittna. Men hur ska vi göra som inte har den ingången?
Dessa versar talar inte direkt om att vittna, evangelisera eller missionera, men jag tror de är en nyckel till att vara framgångsrik i det, både för de som jobbar för Gud och oss som inte gör det.
Ef 3:19
och lära känna Kristi kärlek, som går långt utöver vad någon kan förstå. Så skall ni bli helt uppfyllda av all Guds fullhet.
Ef 4:13
tills vi alla når fram till enheten i tron och i kunskapen om Guds Son, till ett sådant mått av manlig mognad att vi blir helt uppfyllda av Kristus.
Nyckel: Helt uppfyllda
Genom att bli ”helt uppfyllda” kommer det som ett resultat att vi får mer kunskap, erfara mer, se att det fungerar, går att lita på Gud, en djup relation, och vi kommer att komma till en punkt i våra liv då vi med ärligt hjärta bara kan säga som Petrus och Johannes i Apg 4:19-20
19 Men Petrus och Johannes svarade dem: ”Döm själva om det är rätt inför Gud att lyda er och inte Gud? 20
Vi för vår del kan inte tiga med vad vi har sett och hört.”
Här kommer hela sammanhanget
Apg 4
Petrus och Johannes inför Stora rådet
1 Medan Petrus och Johannes talade till folket, kom prästerna, tempelvaktens
ledare och sadduceerna emot dem, 2 upprörda över att de undervisade folket
och i Jesus predikade uppståndelsen från de döda. 3 De grep dem och höll dem
fängslade till nästa dag, eftersom det redan var kväll. 4 Men många av dem
som hade hört ordet kom till tro, och antalet män var nu omkring fem tusen.
5 Nästa dag samlades Stora rådets medlemmar i Jerusalem, både äldste och
skriftlärda, 6 vidare översteprästen Hannas liksom Kajfas, Johannes och
Alexander och alla som var av översteprästerlig släkt. 7 De förde fram
apostlarna och började förhöra dem: ”Genom vilken kraft eller i vilket
namn har ni gjort detta?” 8 Då uppfylldes Petrus av den helige Ande och
svarade dem: ”Ni folkets rådsherrar och äldste, 9 eftersom vi i dag
förhörs med anledning av en välgärning mot en sjuk man och tillfrågas hur han
har blivit botad, 10 så skall ni alla och hela Israels folk veta att den här
mannen står frisk framför er i kraft av Jesu Kristi, nasaréns, namn. Honom
korsfäste ni, men Gud har uppväckt honom från de döda. 11 Jesus är stenen som
ni byggnadsarbetare kastade bort, men som blev en hörnsten.* 12 Hos ingen annan
finns frälsningen. Inte heller finns det under himlen något annat namn, som
givits åt människor, genom vilket vi blir frälsta.”
13 När de såg hur frimodiga Petrus och Johannes var och märkte att de var
olärda män ur folket, blev de förvånade. Men så kände de igen dem och kom ihåg
att de hade varit tillsammans med Jesus. 14 Och när de såg mannen som hade
blivit botad stå där tillsammans med dem, blev de svarslösa. 15 De befallde dem
att lämna rådssalen och överlade med varandra. 16 De sade: ”Vad skall vi
göra med de här människorna? Att ett märkligt tecken har skett genom dem, det
står klart för alla som bor i Jerusalem, och det kan vi inte förneka. 17 Men för
att detta inte skall spridas vidare bland folket, så låt oss varna dem för att
i fortsättningen tala till någon människa i det namnet.”
18 De kallade in dem och förbjöd dem att över huvud taget tala eller undervisa
i Jesu namn. 19 Men Petrus och Johannes svarade dem: ”Döm själva om det
är rätt inför Gud att lyda er och inte Gud? 20 Vi för vår del kan inte tiga med
vad vi har sett och hört.” 21 Då hotade de dem än en gång och lät dem
sedan gå, eftersom de för folkets skull inte kunde finna något lämpligt sätt
att straffa dem. Ty alla prisade Gud för det som hade hänt. 22 Mannen som hade
blivit botad genom detta tecken var nämligen över fyrtio år
Som vi läser i de första versarna att de undervisade och att många kom till tro, men det var inte alla som gillade det, men de gjorde det ändå pga. att de hade Jesu hjärtslag.
Skulle vi hamna i samma situation och vi bara hade gjort det av religiös plikt, hade vi böjt oss för varningen. Om vi gjorde det utifrån ett överlåtet och uppfyllt hjärta kommer vårat svar att bli som apostlarnas.
Det är lätt att fokusera på att ”nu måste vi ut och vinna människor” och göra det av religiös plikt och av dåligt samvete än att vara så uppfyllda av Gud och att vi blivit så lik honom att det har blivit vår livsstil, en
tvingande nödvändighet utifrån hjärtat.
Låt inte dessa två ta ut varandra genom att säga att den ena eller den andra är viktigare. Utan låt de komplettera varandra, låt oss uppbyggas på båda samtidigt. De flesta områden i livet har två ”motsatser”, som t.ex. vila/arbeta, vara stilla/vara högljudd, två sidor och båda behövs för att lyckas.
Livet är inte enkelspårigt utan fler spårigt. Utveckla så många spår som
möjligt samtidigt, då får du bäst balans och får inte slagsida i livet.
