Det kristna livet är till stor del en vandring i att helga sig och att se till att göra det som Gud säger. I slutet på kap. 5 i Hebr. och början på kapitel 6 kan vi läsa:
Varning för förhärdelse
11 Om detta har vi mycket att säga som är svårt att förklara, eftersom ni har blivit så tröga att lyssna. 12 Ty fast ni för länge sedan borde ha varit lärare, behöver ni någon som undervisar er igen i de första grunderna av Guds ord. Ni behöver mjölk, inte fast föda. 13 Ingen som lever av mjölk är mogen för en undervisning om rättfärdighet. Han är ännu ett barn. 14 Den fasta födan är till för vuxna, för dem som genom övning har fått sinnet skärpt till att skilja mellan gott och ont.
1 Låt oss därför lämna bakom oss de första grunderna i Kristi lära och föras till fullkomlighet. Låt oss inte på nytt lägga grunden med omvändelse från döda gärningar och tro på Gud, 2 med undervisning om reningar och handpåläggning, om de dödas uppståndelse och en evig dom.
Paulus konstaterar att de inte är där de borde vara, de har stannat kvar i barnstadiet.
När vi läser om de tio jungfrurna i Matt. 25 var det fem som inte var där de borde vara.
I Matt 13 läser vi om de olika jordmånerna. Kanske inte så vanligt, men det går att använda den till att visa på vår vandring, helgelse eller ”att jobba på vår frälsning”, vi måste låta Gud jobba med oss så vi blir den ”goda” jorden. Om vi inte låter Han göra det kontinuerligt kommer den inte att vara ”god” längre.
Har en liten äng bakom ”grisa-stallet”, min granne, som är bonde, erbjöd sig att fixa till den så att den skulle bli jämn och fin. Till saken hör att när man tittade på den såg den jämn och fin ut, men när man skulle klippa den var den full av små hålor och sten som man inte såg. Han plöjde och ängen såg ännu värre ut, ännu mer ojämn och otroligt mycket sten kom fram. Vissa stenar var så stora att han fick komma med hjullastaren och lyfta bort dem. Sen plöjdes det igen och ännu mera sten kom fram. Det blev att plocka sten igen. Sen skulle det harvas och vad kom det fram, tror du? Svar: ännu mera sten, fast mindre. Sen körde han med ett nät för att jämna till det. Efter det sådde jag gräset för hand, (2/10). När det väl var gjort, och jag tyckte fortfarande inte att det såg så jämnt ut, kom han och körde med en mindre traktor, för att det inte skulle bli för djupa hjulspår, och hade en vält efter som gjorde det jämnt och fint. Nu är det bara att vänta på att gräset ska växa. Det finns fortfarande sten, men de tar jag bort efter hand.
Nu kommer det att vara mycket lättare att klippa, så nu krävs det en annan typ av skötsel. Men om jag inte håller efter den, kommer det med tiden växa upp oönskade växter och mullvadshögarna kommer göra den ojämn och den förfaller.
På liknande sätt är det med våra liv, i början görs det stora saker, för att få det i ordning, sen kommer underhållsarbetet. Ett arbete av annan typ, men fortfarande måste det arbetas med livet.
I Matt 7:13-23
De två vägarna
13 Gå in genom den trånga porten. Ty den port är vid, och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många som går fram på den. 14 Och den port är trång, och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den.
15 Akta er för de falska profeterna, som kommer till er klädda som får men i sitt inre är rovlystna vargar. 16 På deras frukt skall ni känna igen dem. Inte plockar man väl vindruvor från törnbuskar eller fikon från tistlar? 17 Så bär varje gott träd god frukt, men ett dåligt träd bär dålig frukt. 18 Ett gott träd kan inte bära dålig frukt, inte heller kan ett dåligt träd bära god frukt. 19 Ett träd som inte bär god frukt blir nerhugget och kastat i elden. 20 Alltså skall ni känna igen dem på deras frukt. 21 Inte skall var och en som säger Herre, Herre till mig komma in i himmelriket, utan den som gör min himmelske Faders vilja. 22 Många skall säga till mig på den dagen: Herre, Herre, har vi inte profeterat med hjälp av ditt namn och med hjälp av ditt namn drivit ut onda andar och med hjälp av ditt namn gjort många kraftgärningar? 23 Men då skall jag säga dem sanningen: Jag har aldrig känt er. Gå bort ifrån mig, ni laglösa!
Här läser vi om att det är människor som säger att de har gjort en massa saker för Jesus, men han svarar dem ”Jag har aldrig känt er”. Men de hade ju gjort en massa för Jesus och vissa av dessa saker är sådant som vi skulle vilja vara med om. Och det kan inte gälla att Han inte ”känner” oss, han vet ju hur många hårstrån vi har på våra huvuden, alltså är det något annat Han syftar på.
Det Han menar, tror jag, är vårt bakomliggande syfte eller motiv. Vi kan läsa om det i 1 Kor. 13:1-2, men det talas även om att mogna som kristen i vers 11.
1 Om jag talade både människors och änglars språk men inte hade kärlek, vore jag endast en ljudande malm eller en skrällande cymbal. 2 Och om jag ägde profetisk gåva och kände alla hemligheter och hade all kunskap, och om jag hade all tro så att jag kunde flytta berg men inte hade kärlek, så vore jag ingenting.
11 När jag var barn, talade jag som ett barn, tänkte jag som ett barn, och förstod jag som ett barn. Men sedan jag blivit man, har jag lagt bort det barnsliga.
Så lätt det är att ha ett annat bakomliggande motiv och syfte än kärlek, med det man gör och säger. Det kan vara bekräftelse,
kontrollbehov, att ha inflytande, själslig tillfredsställelse, för att man måste, för att såra, gamla traditioner, hämnd, pengar, framgång, missnöje, listan kan göras lång.
Om kärleken till Gud och det Han vill inte finns, kommer det vi gör inte ha något värde. Om vi inte gör det för Jesu skull utan för vår egen vinning blir vi till sist bara skrällande cymbaler inför Honom.
