6 Vi vet att vår gamla människa har blivit korsfäst med Kristus, för att syndens kropp skall berövas sin makt, så att vi inte längre är slavar under synden. 7 Ty den som är död är friad från synd. 8 Har vi nu dött med Kristus, tror vi att vi också skall leva med honom. 9 Vi vet att Kristus aldrig mer dör, sedan han blivit uppväckt från de döda. Döden har inte längre någon makt över honom. 10 Ty hans död var en död från synden en gång för alla, men det liv han lever, det lever han för Gud. 11 Så skall också ni se på er själva: ni är döda från synden och lever för Gud i Kristus Jesus.
12 Synden skall därför inte härska i er dödliga kropp, så att ni lyder dess begär. 13 Ställ inte era lemmar i syndens tjänst, som vapen åt orättfärdigheten, utan ställ er själva i Guds tjänst. Ni som var döda men nu lever, ställ era lemmar i Guds tjänst som vapen åt rättfärdigheten. 14 Synden skall inte vara herre över er, ty ni står inte under lagen utan under nåden. 15 Hur är det alltså? Skall vi synda, eftersom vi inte står under lagen utan under nåden? Naturligtvis inte! 16 Vet ni inte att om ni gör er till slavar under någon och lyder honom, då är ni hans slavar och det är honom ni lyder, antingen under synden, vilket leder till död, eller under lydnaden, vilket leder till rättfärdighet?
17 Men Gud vare tack! Ni var syndens slavar men har nu av hjärtat blivit lydiga mot den lära som ni blivit överlämnade åt. 18 Nu är ni slavar under rättfärdigheten, sedan ni har befriats från synden. 19 – För er mänskliga svaghets skull använder jag en så enkel bild. – Ty liksom ni förr ställde era lemmar i orenhetens och laglöshetens slavtjänst, till ett laglöst liv, så skall ni nu ställa era lemmar i rättfärdighetens slavtjänst, till helgelse. 20 Medan ni var syndens slavar, var ni fria från rättfärdigheten. 21 Men vad skördade ni
då för frukt? Jo, det som ni nu skäms för. Slutet på sådant är döden. 22 Men nu, då ni befriats från synden och blivit Guds slavar, blir frukten att ni helgas och till slut får evigt liv. 23 Ty syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus, vår Herre.
Utgångspunkten i detta stycke är att vi är döda, korsfästa med Kristus. Mig veterligen har en död, korsfäst människa väldigt lite liv i sig.
Paulus vet om kampen vi kristna har med vårt kött, vår gamla natur. Han betonar att vi var slavar under synden och som i förlängningen skulle ta oss till evig förtappelse. I och med att Kristus gjort det möjligt för
oss att bli friköpta från vår tidigare ägare, genom att ”bli frälsta”, har vi en ny herre i våra liv. Efter ägarbytet måste vi jobba med att lägga av oss vår gamla natur med allt vad det innebär, där är vår stora utmaning idag. Vår förre ägare vill inte bli av med oss så han jobbar på att vi inte ska lyckas.
Att ”ställa” v. 13 är ett aktivt val. Detta val måste vi göra dagligen. Vissa dagar är det lätt andra dagar otroligt svårt. Här skall vi agera som om vi vore döda, alltså utan känslor, erfarenheter, påverkan från
samhället och vänner mm. Detta är svårt.
Vi måste sluta se vår helgelseprocess som privat, utan låta de som står oss nära i familj och församling hjälpa till. Vi måste bli mer transparenta.
Att ta itu med de ”stora” sakerna som ovårdat språk, alkohol och tobak, ett visst levene osv. känns naturligt. Medan de små fina detaljerna är svårare, de som inte är så farliga men som Gud vill att du ska lägga av med som hur du tänker, uttrycker dig, ditt kroppsspråk, vad du tittar och lyssnar på, vad du läser, vilka du umgås med. Små detaljer som du inte kanske tycker är så viktiga, men Gud.
Det som äger dig kommer en dag att göra anspråk på dig en dag. Se till att så mycket som möjligt tillhör Gud. Låt dig inte luras av att ”jag har ju bett en frälsningsbön en gång” för att göra anspråk på att vara frälst. Många ska tro att de är frälsta men inte komma in. Läs om de tio jungfrurna, fem kom in och fem fick inte och de undrade säkert varför. Av frukten ska man känna trädet, där har vi vårt bevis på om vi är frälsta. Frukten är en pågående helgelse hela livet, lydnad till vad Gud säger, korsfästa vårt kött varje dag och ta på oss Guds ok, mm.
V. 22 Men nu, då ni befriats från synden och blivit Guds slavar, blir frukten att ni helgas och till slut får evigt liv.
