Pred. 10:18
Av lättja förfaller husets bjälkar, och av försumlighet regnar det in genom taket.
Ett ord till församlingen idag. Det är så lätt att ”bara” gå på i samma hjulspår, tänka: det ordnar sig, ingen annan bryr sig, det är inte jag som är ledare och bestämmer osv. (Synonymer på lättja: Lathet, slöhet, slapphet, oföretagsamhet, indolens, tröghet, likgiltighet.) Mångas syn på församlingen är just lättja och därför förfaller huset/församlingen.
Här nedan kommer det som skulle kunna vara Guds överskrift för vad församlingen är.
1 Tim 3: 15
Men om jag dröjer skall du veta hur man bör förhålla sig i Guds hus, som är den levande Gudens församling, sanningens pelare och grundval.
Några saker
- Vi måste veta hur man förhåller sig i Guds hus/församlingen, alltså finns det ett felaktigt sätt.
- Vi måste veta vad sanningen, Guds sanning, är så vi kan stå upp för den.
- Och vad församlingens grundval är, eftersom det är den vi ska stå på.
Joh. 15:1-17
1 Jag är den sanna vinstocken, och min Fader är vingårdsmannen. 2 Varje gren i mig som inte bär frukt skär han bort, och varje gren som bär frukt rensar han, för att den skall bära mer frukt. 3 Ni är redan nu rena i kraft av det ord som jag har talat till er. 4 Förbli i mig, så förblir jag i er. Liksom grenen inte kan bära frukt av sig själv, utan endast om den förblir i vinstocken, så kan inte heller ni det, om ni inte förblir i mig. 5 Jag är vinstocken, ni är grenarna. Om någon förblir i mig och jag i honom, bär han rik frukt, ty utan mig kan ni ingenting göra. 6 Om någon inte förblir i mig, kastas han ut som en gren och torkar bort, och man samlar ihop sådana grenar och kastar dem i elden, och de bränns upp. 7 Om ni förblir i mig och mina ord förblir i er, så be om vad ni vill, och ni skall få det. 8 Min Fader förhärligas, när ni bär rik frukt och blir mina lärjungar.
9 Liksom Fadern har älskat mig, så har jag älskat er. Bli kvar i min kärlek. 10 Om ni håller mina bud, förblir ni i min kärlek, liksom jag har hållit min Faders bud och förblir i hans kärlek. 11 Detta har jag talat till er, för att min glädje skall vara i er och för att er glädje skall bli fullkomlig. 12 Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag har älskat er. 13 Ingen har större kärlek än att han ger sitt liv för sina vänner. 14 Ni är mina vänner, om ni gör vad jag befaller er. 15 Jag kallar er inte längre tjänare, eftersom tjänaren inte vet vad hans herre gör. Vänner kallar jag er, ty allt vad jag har hört av min Fader har jag låtit er veta. 16 Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er och bestämt om er att ni skall gå ut och bära frukt, sådan frukt som består, för att Fadern må ge er vad ni än ber honom om i mitt namn. 17 Och det befaller jag er att ni skall älska varandra.
Här i Johannes läser vi om hur det är för oss att vara en Jesu efterföljare. I vers två har vi de två olika alternativen för oss, klippas bort helt eller klippas för att bära mer frukt. I båda fallen ska vi skäras/klippas, frågan är bara var.
Om vi inte bär frukt är vår gren död och som vi läste kommer den att skäras bort. Det är något fel om vi inte bär frukt om vi påstår att vi är kristna. Om vi en gång har burit frukt men inte gör det idag har vi inte förblivit i Kristus.
Viktigt att påpeka att det är Gud som avgör var som är frukt och inte vi. Därför måste vi ta reda på vilken definition Gud har på frukt. Annars lurar vi oss själva.
Vi i församlingen måste sluta upp med att bara se fel i allt och alla och börja be Gud om hur vi ska lösa problemen och bli problemlösare istället. Inte sopa något under mattan, utan ta itu med saker och göra upp med dem på en gång. Jobba med att bryta gamla negativa mönster (förbannelser) och vanor och börja skapa en församling så som Gud vill att den ska vara. Låt oss inte vara som Israels folk som fick ett tilltal/profetia, men som gick miste om uppfyllelsen (utom två) på grund av att de knotade och klagade. (De kom inte in i det förlovade landet)
En sak vi kom fram till var att det behövs en bättre dialog mellan alla olika typer av grupperingar och speciellt mellan ledare och de som ska ledas. Utan att för den skull åsidosätta vad Gud genom bibeln säger om ledarskap och hur man ska förhålla sig till det.
