Dagens tanke vecka 18

Självinsikt

Att ha självinsikt är ibland som att ha självbevarelsedrift. Vad tänker jag på? Det är alltid bra att veta vad man är bra på och vad man inte är bra på. Vad man har för begränsningar. Det hjälper en att inte hamna i svåra situationer.

Att ha självinsikt är också viktigt när man jämför sig med andra.

Matteusevangeliet 7:3-4 ”Varför ser du flisan i din broders öga men märker inte bjälken i ditt eget öga? Och hur kan du säga till din broder: Låt mig ta bort flisan ur ditt öga, när du har en bjälke i ditt eget öga?

Det blir ju väldigt konstigt när situationen är som i bibelverserna ovan. Lite som att säga att man kan en sak men uppenbarligen inte kan det. Eller man påstår eller klagar på en sak om den andre, men är likadan själv. Det är uppenbart för den andre men inte sig själv.

I allt det här ligger det också vilken definition och vilken betoning man har på olika ord. Ord har många gånger ett antal olika sidor eller fasetter. Eller som ett uttryck säger ”myntet har två sidor”. Att ge ett barn allt den pekar på är inte bra uppfostran, utan man måste även säga nej. Annars blir det skevt. Barnet uppfattar inte ett nej som kärleksfullt medans föräldrarna gör det.

Hebreerbrevet 12:11 ”För stunden verkar ingen fostran vara till glädje utan snarare till sorg, men för dem som har tränats genom fostran ger den längre fram frid och rättfärdighet som frukt.

VIKTIGT. Här är det bäst att tillägga att det får och ska inte vara överdrifter eller underdrifter åt något håll.

Man kan fostra utan att göra det i kärlek och då är det fel.

Ordspråksboken 3:12 ”för den Herren älskar tuktar han likt en far den son han har kär.” (Här är ”älskar” och ”kär” ett viktigt ord)

Detta sammanhang citeras i Hebr. 12:5-6 också.

En annan sida av självinsikt är att veta vilka vi är ”i kristus”. Så vi inte blir som Gideon, som vi kan läsa om i Dom. 6, som hade en självbild som inte stämde överens med Guds.

I olika gemenskaper lär man sig mycket om sig själv. Ordspråksboken 27:17 ”Järn skärper järn, den ena människan den andra.

Därför tror jag att det är viktigt att vi kristna kommer samman i sanna, sunda och äkta gemenskaper, då det finns något sunt i det och inte lever som isolerade öar där konstiga osunda tankar kan frodas.